En hållbar utemiljö med plats för insekter

Att satsa på biologisk mångfald runt våra fastigheter är viktiga inslag i utvecklingen av hållbara grönytor. Varje vår ser vi över våra utemiljöer, inspekterar uppsatta fågelholkar och insektshotell samt sätter upp nya. Grönytor är inte bara vackra inramningar till våra fastigheter - de ska både inspirera och göra nytta. Skolgården på Impius Gymnasium är ett bra exempel på en sådan grönyta.

Att satsa på biologisk mångfald runt våra fastigheter är viktiga inslag i utvecklingen av hållbara grönytor. Varje vår ser vi över våra utemiljöer, inspekterar uppsatta fågelholkar och insektshotell samt sätter upp nya. Grönytor är inte bara vackra inramningar till våra fastigheter - de ska både inspirera och göra nytta. Skolgården på Impius Gymnasium är ett exempel på en sådan grönyta där en en gång igenvuxen skogsdunge nu fungerar som både undervisningsmiljö för elever och en boplats för fåglar, fladdermöss och insekter.

Gymnasieskolan skapar en utemiljö där både elever och insekter trivs

Fredrik Linné är lärare för linjen VVS Fastighet på Impius gymnasium. Det är hans elever som varit med och byggt upp skolgården. Längs med skolgården rinner en porlande bäck - ett rofyllt inslag och samtidigt en tillgång för djurlivet i området. Vid vattenkanten lyser gula smörblommor och en humla surrar fram över vårgrönskan. Fredrik pekar upp i träden och berättar om ett skolprojekt för fladdermöss. Ovanför bäcken hänger två holkar som med tiden ska bli deras hem.

- Fladdermöss trivs i holkar som är flera år gamla. Ännu är dessa för nya även om det gått två år sedan projektet avslutades. Just nu bebos holkarna istället av småfåglar, förklarar Fredrik.

Utvecklingen av skolgården är, precis som projektet med fladdermusholkarna, ett långsiktigt projekt som till stor del utförs av skolans elever. Fredriks elever utbildar sig inom fastighetsskötsel. Att kunna arbeta praktiskt i skolmiljön är en förutsättning för ett bra lärande på Impius, som är en skola speciellt anpassad för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer.

Ett hållbarhetstänk bakom varje projekt

För varje år utvecklas gården lite i taget genom olika elevprojekt. Hinderbanan är ett sådant exempel som används flitigt under skolans idrottslektioner. Den byggdes av fjolårets treor där varje elev fick i uppgift att skapa ett hinder, från idé till färdig produkt.

- Elever med denna typ av funktionsvariation blir lätt överväldigade och trötta av uppgifter som vi andra upplever som enkla. Därför fick de arbeta med varsin del, varsitt hinder. Det var inte förrän alla hinder var klara som eleverna fick veta att de tillsammans byggt en hel hinderbana, berättar Fredrik.

Tanken är att skolgårdens utformning och elevprojekten ska vara till nytta för alla. För elevernas del ligger nyttan i hälsa och lärande, men även djur- och växtlivet drar nytta av omgivningarna. Ett stenkast från bäcken finns ett av Wihlborgs insektshotell. Det har varit en inspirationskälla när ett flertal av skolprojekten tagit form. Eleverna får bland annat fått lära sig om växter och odlingar, vad som fungerar bra och ger bäst förutsättningar för att insekter ska trivas. Eleverna har även byggt odlingslådor som nu är fyllda med lökväxter, örter och små fruktträd.

Insektshotell i staden har ett pedagogiskt syfte

Insektshotellet på Impius skolgård är ett av sex olika hotell som vi på Wihlborgs har satt ut i närområdena intill våra fastigheter. Staffan Fredlund, miljöchef på Wihlborgs, berättar att insektshotellen fyller flera funktioner i vårt stadsrum.

- Många av våra insektshotell fungerar som inspiration och har i många fall även ett pedagogiskt syfte. Genom att placera insektshotell i städerna synliggör vi behovet för att arbeta aktivt med bevarandet av biologisk mångfald.

Utöver insektshotellen har vi ett tjugotal bikupor och över sextio olika holkar uppsatta i områdena runt våra fastigheter i Helsingborg, Lund och Malmö. Små uppskattade inslag som skapar liv och rörelse samtidigt som det gör nytta för växter och djur i vår stadsmiljö.