Från teknikskifte till tankeskifte – så byggs tillit, kultur och ledarskap i ett flexibelt arbetsliv
För många organisationer har flexibilitet blivit en självklar del av vardagen, samtidigt som frågor om kultur, ledarskap och gemenskap har fått en mer central plats. Hur skapar vi engagemang och sammanhang över tid? Och vilken roll spelar den fysiska arbetsplatsen för samarbete, utveckling och välmående?
När flexibilitet och digitala arbetssätt blev en del av vardagen låg fokus länge på teknik, plattformar och nya rutiner. Men enligt Mats Heide handlar utvecklingen om något större än så. I forskningsrapporten Ledarskap, medarbetarskap och kommunikation i hybrida organisationer, som han skrivit tillsammans med Charlotte Simonsson, beskrivs utvecklingen som ett tankeskifte snarare än ett teknikskifte.
– Många organisationer har fått tekniken på plats. Nu handlar utmaningen om hur vi bygger relationer, kultur och samarbete under nya förutsättningar, säger Mats Heide.
Rapporten visar att frågor om kommunikation, tillit och ledarskap blir allt viktigare när arbetslivet blir mer flexibelt och mer distribuerat.
Tillit byggs i relationer, inte i system
När medarbetare inte längre möts lika självklart varje dag förändras också ledarskapets villkor. Kontroll och uppföljning får mindre betydelse, medan relationer, dialog och förtroende blir avgörande.
– Tillit byggs inte genom policydokument. Den skapas genom återkommande kontakt, närvaro och genuint intresse för människor, säger Mats Heide.
Närvaro handlar dock inte om ständig tillgänglighet, utan om att skapa meningsfulla möten, lyssna aktivt och fånga upp det som annars riskerar att gå förlorat i vardagen. Här lyfts lyssnandet som en av framtidens viktigaste ledarskapsförmågor. Något som även Moa Amalot, ledarskapsutvecklare och författare av boken Den hybrida arbetsplatsen - utmaningar och vägar framåt, återkommer till i sitt arbete.
– Vi behöver bli bättre på att skapa dialog och förstå varandras behov. Det är ofta där både tillit och engagemang börjar, säger hon.
Arbetsplatsen som strategisk mötesplats
Samtidigt som arbetslivet blivit mer flexibelt blir den fysiska arbetsplatsens roll allt tydligare. När människor inte möts lika ofta spontant blir de tillfällen då man faktiskt ses desto viktigare. Arbetsplatsen får en central funktion för kultur, kunskapsutbyte och relationer.
– Det sociala värdet av arbetsplatsen har blivit tydligare. Här byggs relationer, tillhörighet och en gemensam förståelse för organisationens uppdrag, säger Mats Heide.
För många organisationer är det därför viktigt att kontoret möjliggör samarbete, kreativitet, lärande och gemenskap.
Kultur formas i vardagens möten
En av de tydligaste slutsatserna från både forskning och praktik är betydelsen av den informella kommunikationen. De spontana samtalen före möten, vid kaffemaskinen eller mellan arbetsuppgifter spelar en avgörande roll för hur kultur, kunskap och tillit utvecklas över tid.
– Kultur byggs sällan i strategidokument. Den växer fram i människors vardagliga möten med varandra, säger Moa Amalot.
Just därför blir arbetsplatsens utformning viktig. Miljöer som uppmuntrar möten, samarbete och naturliga kontaktytor kan bidra till att stärka både relationer och verksamhetens utveckling.
Framtidens arbetsliv kräver både flexibilitet och mötesplatser
Oavsett hur arbetslivet fortsätter att utvecklas pekar både forskning och erfarenhet åt samma håll: organisationer som lyckas är de som förstår värdet av mänskliga relationer och som aktivt skapar förutsättningar för dem.
– Tekniken möjliggör ett mer flexibelt arbetsliv. Men det är i mötet mellan människor som kultur, tillit och engagemang byggs. Därför blir den fysiska arbetsplatsen fortsatt en strategisk resurs, inte som en motsats till flexibilitet, utan som en förutsättning för att den ska fungera i praktiken, säger Peter Olsson, regionchef på Wihlborgs.